Gemensamt för alla syntetiska membraner är att membranet skall skyddas från mekanisk påverkan med en skyddsgeotextil, denna är inte att förväxla med vanliga geotextiler, så kallade fiberdukar enligt NorGeoSpec 2012 (N1-N5).
Plastmembran
De vanligaste typerna av plastmembran är polyeten- och polypropenmembran, förkortade PE och PP.
HDPE – membran med hög kemikalieresistens och bra åldersbeständighet. HDPE används därför ofta vid bottentätningar av deponier, tätning av diken där det finns risk för föroreningar och inom gruvindustrin.
LDPE – membran med lägre densitet än HDPE, därmed mjukare än HDPE och inte samma höga kemikalieresistens. LDPE används
ofta på topptäckningar av deponier, diken och andra konstruktioner där det finns ett behov av att forma duken.
PP – mjukt membran som är lätt att forma. PP används ofta vid topptäckning av deponier, fördröjningsbassänger, öppna vattendammar och andra ställen där behovet av ett följsamt membran finns.
Plastmembran finns i tre olika ytskikt: helt slät, slät/texturerad och texturerad/texturerad. Texturerad innebär att membranet har försetts med ett friktionshöjande lager. När marken lutar är det viktigt att tänka på att det skall användas texturerade membran. HDPE,
LDPE och PP kan fås med texturerad yta på antingen en eller båda sidor för att öka friktionen med omkringliggande material.
