Flödesreglering

Behovet av att styra dagvatten har under senaste åren ökat kraftig på grund av att regnen kommer oftare och med högre intensitet. Vi bygger mer och mer, det innebär att det blir mer hårdgjorda ytor och tak, fler bostäder och industrier kopplas in på det redan underdimensionerade ledningsnätet.

I villaområden ser man förändringar i att det blir mer sten och plattor i stället för gräs
och växter som kan ta hand om vatten. Detta orsakar större ytavrinning som leder till ökad belastning på VA-systemet i form av driftstörningar, mark- och källaröversvämningar.

Det finns många orsaker till att vilja reglera ett flöde och anpassa det till en specifik vattenvolym. Det kan vara för att kommuner ska undvika överbelastningar i reningsverk, pumpstationer, ledningssystem och att inte få bräddningar till avloppssystemet.
Genom att hålla kvar vatten som uppkommer i samband med de allt vanligare kraftiga regnen och den ökade mängden hårdgjorda ytor kan kommuner spara stora värden i form av färre översvämningar. Genom att fördröja i dammar, magasin eller styra om flödena till mindre känsliga områden kan man på ett kontrollerat sätt undvika överbelastningar i reningsverk, pumpstationer och ledningsnät.

Reglerar flöden i dag- och spillvattenledningar

Genom att reglera flöden i avloppsnätet via magasin får man ett jämnare tillflöde. Flödesregleringen används till att fördröja tillflödet av dagvatten och på så sätt undvika tillfälliga överbelastningar. Detta görs genom att dagvattentillflödet regleras och fördröjs i fördröjningsmagasin eller naturliga magasin som naturmark, diken eller kanske till och med gatumark.

Ett par exempel på när flödesreglering är nödvändigt:

Vid exploatering av nya områden ställer kommun ett krav på exploatören om att styra utgående dagvattenflöde till en viss mängd för att inte överbelasta dagvattensystem nedströms. Innan det byggdes på ytan var det ett grönområde som tog emot regnvattnet, idag är det parkeringsytor och stora tak. Grönområdet som svalde regnvattnet innan finns inte längre utan vattnet rinner på ytan tills det rinner ner i en brunn och ut i dagvattensystemet som snabbt blir överbelastat. För att hindra detta krävs att man reglerar utflödet från område via en flödesregulator som släpper det flödet som kommunens ledningar nedströms klarar av. Resterande vatten fördröjs i öppna dammar, diken eller i magasin under mark.

Olje- och tungmetallavskiljare är byggda för att klara en viss mängd inkommande media. Verkningsgraden är beroende av belastningen och den genomströmmande vattenmängden. Vid överbelastning kommer verkningsgraden att bli sämre och det finns risk för att avskild vätska rycks med genom utloppet på grund av turbulens i avskiljaren. Att ha en flödesregulator innan avskiljarna gör att de alltid får flöden till sig som de klarar av att behandla och man slipper konsekvenserna som uppstår vid överbelastning.

Flödesreglering

Reglerar flöden i dag- och spillvattenledningar

Ett par exempel på när flödesreglering är nödvändigt:

Filtrering / Rening

Rörsystem

Avvattning